|
 USA Tour 2006
9 Sept - 1 Okt
9 September
Klockan ringde ?? på morgonen och av någon
outgrundlig anledning kändes det som någon hällt i mig massa alkohol i går
kväll. Konstigt, ska undersöka det vid tillfälle...
Hoppade in i duschen och packade sen ner det sista innan avfärd. Vi bar ut
allt bagage till Taxin som även denna gång bestod av en halväldre man från
ett annat land. Tog oss ca 5 minuter att komma iväg då han käbblade om hur
vi skulle köra; taxameter eller fast pris. Bara kör tyckte vi men nä... det
skulle redas ut...
Hämtar upp mamma Lilian ett par minuter senare och tar oss till Arlanda. Jag
drar ett par sista bloss på ciggen och inser att det kommer ta många timmar
innan nästa cigg. Passkontroll och säkerhetskontroller sen är vi äntligen i
luften 10:50. Lugnet och tristessen och rökbegäret infinner sig snabbt.
Kalops, det gick ner. Mamma Lilian tog fisk, inget bra val. TA ALDRIG FISK
PÅ FLYGET! Kan inte sova på hela vägen förutom ett par blundningar. Strax
innan landning: En pizza slice.... Lycka...
Landar i tid 13:10 på Newark. De är så trevliga alla dessa personer som står
och har onödiga jobb... NÄ... Move it Mister, GET BEHIND THE FREAKIN´ LINE!
Välkommen till USA igen...
Skickar iväg mamma Lilian på San Fransisco flighten och vi väntar bara på
att få åka själva. Lugnar flygplatstristessen med en Hawaii Taco, crap! Den
var god! Boarding till San Diego med Continental. Sätter sig tillrätta och
väntar på avgång då det sprakar i högtalarna: Datorsystemet som skickar ut
flygplan i tur och ordning har pajat. Vi har 12 flygplan för oss.Det tog två
timmar extra för oss att komma iväg, innan vi lyfte räknade jag kön bakom
oss, ytterligare 19 plan...Väl framme i San Diego och allt bagage var med.
Hämtade vår hyrbil, körde lite fel men hamnade tillslut på Marriot Hotel and
Marina, flott.
Jag somnade vid 23-tiden lokal tid efter ha varit på resande fot i 26
timmar. Peter gick ner och kollade in baren...
10 September
Vaknade och
bestämde oss för att prova frukosten på hotellet. Som vanligt kan du få de
mest flottiga saker till frukost som man kan tänka sig. Vi tog nåt
flottigt... Så klart.
Utrustad med en översvullen mage tog vi bil till ett shoppingcenter. Lundin
behövde solbrillor och shorts. Som vanligt ett brutalt stort område med
alldeles för många butiker. Men valmöjligheten är stor i alla fall. Tog oss
nog ett par timmar att plöja igenom. Väl hemma
igen blev det öl, öl och öl vid poolbaren. Senare en Angus steak burger för
Lundin och Chicken sandwich till Zachrisson och varsin öl. Flyttade senare
in hotellbaren där vi lyckade på nåt konstigt sätt få i oss ytterligare vars
två öl. I detta läget kickar Jetlagen in på Lundin som känner sig som han
fått en lobotomi. Går ut, tänder en sista cigg och hoppas att morgondagen
kommer vara lite mer i tidsbalans. Zachrisson beslutar för att som den sist
mohikanen INTE gå och lägga sig utan går ner till baren igen. Kommer hem vid
23 –snåret.
11 September
(9/11)
Planerna denna
morgon var att INTE betala $45 för frukost utan istället hålla oss till en
Sandwich från Starbucks i lobbyn... $7. Då det var måndag morgon och
affärerna öppna som vanligt så var det äntligen dags. Kamera shopping... Vi
tog oss några mil norr om San Diego och hittade vår butik som Zache
breväxlat med för att få ner priserna. Just denna dagen så skulle ju så
klart hela San Diego handla kameraprylar så et tog sin tid. Vi till slut hem
grejorna och packa-upp-festen kunde börja.
Min
nästkusin Ann ringde oss innan vi var på väg upp till fotobutiken och
berättade att de var på väg ner till San Diego så vi träffade Ann och
Jerin i hotellbaren som sedan fortsatte på en liten mexkrog i ”gas lamp
district”. Efter idog intankning av diverse alkoholhaltiga drycker fortsatte
denna sporadiska sammankomst på en liten krog längre upp i kvarteret. JAG
OCH ZACHE FICK VISA LEG. !!! Några fler bira och lite biljard som slutade
rätt lika så vandrade vi hemåt, sade adjö till damerna och knoppade in.
12 September
Denna dagen började
senare än beräknat men; shit happens... Stack ut skallen genom den lilla
gluggen och kollade in poolen... Hittade Z gassandes med en bira i näven.
Tog min nyinförskaffade kamera och tog mig ut på den lilla halvön mitt emot
hotellet och knäppte lite bilder. Anslöt till sälen vid poolen och satt ett
tag tills jag konstaterade att det är svalare i en bakugn på
skogaholmsbageriet. Zachrisson fick tag på en jobbarkompis från HP och vi
beslöt att vi skulle sammanstråla för några bira. Vi träffades i hotellbaren
och det var inte så svårt för Mark att hitta oss då en blond kräftfärgad
havsko lyste upp hela baren med sitt ”Svenska” utseende. Mark var en trevlig
snubbe och vi kände alla igen oss i respektive HP värld. Vi fortsatte ut på
piren och hittade en lite sylta där vi kunde äta en bit. Jag kan svära på
att stället luktade kattlåda... Vi avslutade kvällen vid poolbaren med....
just det, öl...
 
13 September
Denna dagen gick mest åt att packa, kolla varför räkningen
på hotellrummet slutade på alldeles för mycket och att ta oss norrut mot Los
Angeles. Då vi sagt farväl till San Diego och det excellenta hotellet
Marriot, så tog det väl ca 2 timmar för oss att komma till vår nästa
destination: LA (Pasadena) och min nästkusins lya. Vi var framme vi 14:30 ca
och installerade oss hos Ann. Hungriga efter resandet åkte vi ner i stan
till en restaurang som har löjligt många ölssorter. Jag frågade då om de så
klart hade Kilkenny MEN DET HADE DE INTE!!! De har all möjlig öl utom den...
Skumt. Vi åt gott och drack mycket och åkte sen till Hollywood Boulevard
träffade Linus med flickvän. Linus är en gammal klasskompis till Ann som
flyttade till Santa Monica. Vi drog runt på ett par klubbar och så småningom
beslutade vi oss för att åka hemåt efter som vi skulle till Disneyland dagen
efter! Vill ju inte vara bakis när man ska stöta på snövit....
14 September
Snövit stack den lilla
slampan, ingen bild alltså. Askungen hade redan två snubbar bredvid sig så
där fick vi inte komma till heller. Bummer...
För övrigt åkte vi massa ”rides”, allt från tekopparna till värsta berg och
dalbanan. Just den värsta var nog då man innomhus i en typ becksvart glob i
storlek med en hockeyrink med millioner små stjärnor överallt åker runt som
i... Ähh fan, det går inte att förklara... -You had to be there.
Det var också premiär för ”Corn Dog” vilket innebär att man doppar en korv
på pinne i nån smet (fråga mig inte var det var i den) sen så friterar man
så klart (vi ÄR i frityr land) denna härlighet och serverar med senap,
ketchup och en påse chips och valfri dryck. Som kulinarisk erfarenhet...
Nnnnnnnnnnnä... Som bukfylla? JA!
Vi avslutade hela Disney
turen med käk på ESPN-Zone, den största jäkla sportbar/restaurant jag
sett... 70000000 skärmar som alla visade olika sportprogram.
Denna kvällen avslutades på biografen och med filmen: BeerFest. Jäkligt rolig!
Hem, parkera och nanna. Nä just det! Vi fick bara betala fram till 02:00 (43
minuter till) Låter som ett smart parkeringssystem. Z offrade sig och gick
ner igen lite efter två och betalade för ett dygn till....
PS. Askungen är klart finare
än Snövit...
 
15 September
Den här dagen startade segt... Gick upp strax
innan 12, men va fan, man har ju semester!
Vi tog oss (Jag, Peter, Ann och Jerin) till Santa Monica och sammanstårlade
med Linus (Anns skolkopis från föööööörr). Linus kände till ett schysst
burgerhak en bit från sig så lunch fick bli: gourmet burgare från Barneys.
Som vanligt vet Amerikanare hur man tillagar flottig mat s det var förbannat
gott.
Efter denna måltid behövde Linus jobba och tjejerna hade ställt in siktet på
manikyr/pedikyr och eftersom både Peter och jag har fotomodells
händer/fötter s tog vi en tur mot havet. Lite fler bilder att arkivera sen i
en jäkla sula hem.... Nä just det, det var ju trafikstockning. Varenda jäkel
ska köra själv i sin bil och där sitter man allts fast trots 7 filer
motorväg. HR behövs trängselskatt. Eller nån form av pendeltåg... Så... nu
har kommunikations minister Lundin analyserat LAs trafik problem färdigt.
Kvällen ägnade vi åt en favorit i repris. The Yard House (halvmeters l
haket) Käkade lite lätt och drack lite bira.
02:00 Martin masar sig ner till bilen och lägger på $5... Kändes som en
lagom dag... Imorgon åker vi till nåt enormt shopping mall.... Tode-looo, Au
revoire, Auf wiedersen, Ciao, Tjing tao te.
 
 
16 September
Ann
och Jerin åkte tillbaka till San Fransisco på morgon kulan och vi
defribillator-startade oss strax innan lunch. En snabb surfning och vi
hittade ett enormt outletcenter ca 30 minuter från Pasadena. Till och med en
lördag är motorvägen packad med bilar.
Ontario
Mills
hette centret och innehöll alla de klassiska outletcenter butikerna. Ludin
hittade en skjorta och Z både skor träningskläder och skjorta. Efter ca 2-3
timmar, (STORT köpcentra) hittade vi utgången och bilen och drog hemåt.
Stannade på en liten pizzeria i Pasadena som hade riktigt goda pizzor... Fan
de kommer få baxa mig ombord på nåt fraktflyg hem med en lapp: Mata inte den
rödsprängda sjökon, då spricker han...
I morgon blir det fotosafari
i LA trakten. Det är högsäsong för pumor... ;-)
17 September
Lagom till vi steg upp så stängde
vallokalerna i Sverige... Skulle vi nu åka från rött och komma hem till blått?
Vi anlitade snabbt ett gäng som höll reda på valvakan till oss, tack! Samtidigt
utan att oroa oss för mycket för hemmafronten så bestämde vi oss för att ägna
denna dagen till att turista ”the hard core way” vilket innebär att fånga alla
klassiska LA/Hollywood turistmål på bild.
Här
kom en första valrapport: Det ser ut att bli rött! FAN!
Tillbaka till ture turistandet....Startade så klart med den ultimata
klassikern: Hollywood Skylten... Vi åkte så nära vi kunde utan att grillas av
elektriska staket eller bli nån dobbermans lunch och kom väl rätt nära till
slut.
Rapport 2: Di blaue ledåååår! Ett viss hopp tänds och vi hoppas nu bara det
håller...
Tillbaka till japansk-turistande...Vidare bar det av till Hollywood boulevard
som i sig är skabbigare än vad man egentligen tror... I alla fall; ett par
stjärnor, ’Chinese Man’ teatern och lite lunch på mexkedjan ”Baja Fresh”. Liten
paradox det namnet.
Rapport 3: Saken är biff! Den röda gubben får lämna och kan sitta och andas
tungt i
sin herrgård för nu tar de riktiga över. Inte en dag för tidigt...
Tillbaka till
paparazzi-showen något lättade...Vidare knappade vi in addressen till Playboy
Mansion i GPS:en och tänkte hälsa på Hefner och flickorna men de var på nåt
scoutläger tydligen... jag vet inte... Skit i Hefner och vidare till Rodeo
Drive. Här finns alla ”fancy” märkes butiker; Versace, Dolce Gabbana, GUCCI,
Bvlgari osv... En öl på Rodeo Drive Two och 70 bilder senare körde vi mot
Malibu för att kanske fånga nån vacker solnedgång eller nåt. Dock så ligger det
ett tunt lager sandstorm i luften över LA tillsammans med smog så solen orkar
knappt tränga igenom. Innan solen helt försvann under horisonten så åkte vi inom
downtown LA och fick med några bilder på skyskraporna innan det blev mörk som i
ett smedsarsle. Hem och slänga på sig några andra kläder och ner till Yard House
för 4 gången eller nåt. Varför bryta ett vinnande koncept? En rostbiffmacka till
Lundin och Ceasar sallad till Zachrisson. Lägg på 5-6 öl på varje gubbe och det
är dags att vingla hem. Morgondagens planer är ovissa... -Vi får se, sa den
blinde till den döve....
Men
huvudsaken är att vi kommer hem till ett blått sverige!
 
 
 
 
 
 
 
18 September
Vi började denna dagen med en bilresa tll
Burbank och NBC’s studio för att se om vi
kunde komma över Jay Leno biljetter. Då vi
kommer fram så var vi inte lika sugna längre
då vi upptäckte att kön för att få biljetter
sträckte sig över en hel långsida på kåken.
Tryckte i oss en burgare på McDonalds
istället och knappade in POI (Points Of
Interests) på GPS’en och hittade ett Aquaria
i Long Beach. Kolla på lite firrar är alltid
kul. Självklart var även detta en storslagen
anläggning. De hade bland annat en liten
damm där man kunde klappa rockor och hajar.
Alla fingrarna är kvar...
Vi tog Pacific coast higway tillbaka då det
var nån gasläcka på motorvägen mot Pasadena.
Vi anslöt med Ann, Linus, mama Lilian och
Anns mamma Kerstin på CheeseCake Factory för
jäkligt sen middag. Även denna restaurang
luktar kattlåda! Vad fasen håller detta
folket rent sina lokaler med, kattskinn? När
vi kom hem igen hade klockan slagit 00:00
och vi kunde fira Anns 27 års dag med
skumpa. Nästa dag blir ny resa och denna
gång LAS VEGAS BABY!!!
19
September
Vårt flyg skulle gå 13:11 så vi lämnade Anns
lägenhet ett par timmar innan och styrde mot
LAX International Airport. Även denna gången
lyckade vår förbetalda bil bli ca 800 spänn
dyrare. De ska få de jäklarna...
Lagom tills vi kommit upp på molnfri höjd
så är det dags att landa igen. 43 minuter,
Lagom...Landar i Vegas och får en käftsmäll
av värmen när vi kliver ur terminalen.
Hoppar på en minibuss och är äntligen framme
i syndens näste. Vi checkar in på MGM efter
de till slut hittat vår bokning och tar en
tur till poolen, det första vi ser: en
servitris med världens största
silikonbröst... Ja vi har kommit rätt! Vi
tar en tur i casinot, springer nästan vilse,
häller i oss bira, är semi-toppade och möter
upp Ann och mammorna utanför hotellet. De
ska se Phantom Of The Opera på The Venetian
så vi åker med, äter lite och sluter upp med
Ann på nattklubben TAO. Något trötta efter
resan så går vi väl till sängs lite tidigare
denna kvällen... 05:30, klent...
 
 
 
20 September
Kopplar in hjärnan första gången 12:00.
Ligger kvar och slappar några timmar till
23:00 (!) Slappt? Nä fan.... VI HAR
SEMESTER! Lyckas till slut ta sig ner, göra
av med lite pengar på enarmade banditer och
få en bra grund till ytterligare en bläcka.
Sen blir det suddigt... Sen.. öh... så...
vänta nu... ja nåt hände i alla fall...
Äh! You had to be there!
21
September
Den här dagen börjar 13:00. Med lite
eftertanke och tidsstämplar på skickade SMS,
kommer vi fram till att vi slutade runt
07:30 på morgonen. Moget, känner sig inte
alls som 15 igen...
Den här dagen beslutar jag för att INTE
dricka. Äter middag med mammorna och Ann
innan de lyfter hem mot LA. Får lite speltis
av servitören som visar sig faktiskt suga
fett. Den kvällen blir det mest spelande och
hängande i barerna. Z håller vår fana högt
och låter birorna komma in i jämn ström. Vi
avslutar denna kvällen vid 2-3 tiden och ett
faktum är glasklart; Man har roligare med
sprit, i alla fall i Vegas. I morgon ligger
schemat klart: Bli 15 igen, dricka för
mycket bira och drinkar och vara patetiskt
för gammal på nån hipp nattklubb. OCH gå och
lägga sig skitsent.
 
22 September
Den här kvällen skulle ju gå i festandets tecken så det gäller ju då att
ladda rejält med att inte gå upp FÖR tidigt. Strax innan lunch masar sig Z
ner till poolen för att säla sig. Ann ringer mig strax efter lunch och vi
beslutar för att få nåt att äta och Ann behöver sätta in (?) pengar på
banken. Vi får en taskig vägbeskrivning av conciergen i receptionen så vi
sätter oss i en taxi. Hamnar halvägs till LA för tydligen är det meningen
att man ska ta ut pengar i denna stan, fan inte sätta in... Vi får syn på
Stratosphere tornet i horisonten och tänkte att det skulle vara kul att se
Vegas från en lite eleverad position. Vi börjar gå... Det var långt...
Slummit... Kommer till slut fram till baksidan av Hilton som ligger lite ”off
strip” och åker monorail sista biten och kommer nästan ända fram till
Stratosphere men då får vi syn på ett stimm av Corvetter och Hummers precis
nedanför monorailstationen. För sketna $10 kan man alltså köra Hummer på en
helt brutal bana som går skitbrant upp, ner, lutandes OCH fläska omkring med
en 400 hästars Corvett på en liten bana. Så det gjorde vi! Riktigt kul!
Efter vår lilla ’detour’ om racerbanan så kom vi då äntligen fram till
Stratosphere och fick 16:30 i oss ”frukost”, illa... Åkte upp i tornet och
fick se en fantastisk vy över Vegas. Det finns Liseberg, Gröna Lund och så
finns det toppen på Stratosphere. Tänk er uppskjutet på Liseberg fast över
400 meter över marken... eller varför inte sätta sig i en lite vagn som kör
över kanten och stannar en bit utanför och sen droppar nån meter...
Idioter... Fattas bara att skiten slulle gå sönder och att man skulle fastna
där över kanten... Aldrig! ICKE!!!
Det började skymma och det var dags att åka
hem. Hittade en Nascar simulator på vägen
hem, kunde inte hålla oss... Till slut var
vi på monorailen och på väg hem till MGM
Grand igen. Riktig rolig omväg... Vi skulle
ju bara sätta in pengar och äta lunch... Ann
skulle tillsammans med en gammal vän se
’Cirque de Solei’ showen KA så jag och Z
korkade några bira först på hotellrummet och
tog oss sen ner i baren. 3 bira och 3
tillhörande tequilas och man började bli
lite lagom slirig. Vi beslöt vid ett-snåret
att vi nog nu bör ta oss till nån nattklubb
och jag stal en bild med en servitrispuma av
sällan skådad kaliber. Vi gick med vingliga
men bestämda steg mot Tabu som ligger inne
på MGM. Fick i oss några bira till och sen
fastnade Lundin på ett knähögt betongbord
resten av den kvällen dansandes med folk som
hoppade upp på min lilla platå... (Ångest
bara att skriva om det) Hur som helst,
stället tunnade ut vid 4 snåret och vi gick
till sista anhalten i casinot som
fortfarande har öppet skittidigt på
morgonen. På väg tillbaks från muggen till
baren så stoppade jag i $20 i en maskin...
Vid 17 krediter kvar så vann jag jackpot;
$1000... Ca 7500:- SEK... Tack Vegas för min
gratis-vistelse här! Nästa dag kommer att
bli tung...
Summa: Bästa dagen än så länge!
 
 
 
23 September
Två veckors märket på semestern, fortfarande
en tredjedel kvar.
Vaknade, somnade, gick ner och handlade mat,
kollade på TV, somnade tryckte huvudet med
Ipren, tryckte näsan med Nezeril, somnade, Z
handlade mat, Z plåtade, såg en film (Click
med Adam Sandler), somnade. Detta var ingen
bra dag. Men... VI HAR JU SEMESTER!!!
24 September
Denna dagen gick mest åt att strosa omkring
i stan och på casinot. Framåt kvällen käkade
vi gott på en Italiensk restaurang och drack
rötjut till det och då kunde man ju inte
hålla tassarna borta från ölen och så var
det dags igen. Satt på ett par barer i
casinot och eftersom vi skulle checka ut
innan 11:00 dagen efter så kändes det som om
det var läge att gå och knoppa...
25 September
Eftersom vårt flyg inte skulle gå förren
23:20 så bestämde vi oss för att hyra bil
och ta oss till Hoover Dam. Vi kom väl iväg
vid 13-tiden efter att sprungit runt halva
hotell Aladdin för att få vår hyrbil och
stoppat i oss nån flottig ”frukost”. Det
skulle ta ca 40 minuter dit om nu inte halva
Vegas skulle åkt österut denna eftermiddag.
När vi sen äntligen kom fram efter att
blivit påkörda av en hallonrosa Toyota Camry
och steg ur bilen så inser man hur varmt det
är i öknen. Kanske därför det just ÄR öken
också? Eller?
Ännu en gång stöter vi på det effektiva
Amerikanska samhället när vi ska parkera i
parkeringshuset. En doris tar betalt och
pekar vart vi ska köra och fem meter på
samma våningsplan står nästa doris och vill
kolla att vi betalt. TILL VILKEN JÄVLA
NYTTA? Är det så här man skapar
arbetstillfällen?
Vi gick längst dammen och visst är det en
magnifik syn... ca 200 meter från topp till
botten och lika mycket betong för att göra
en trottoar runt ekvatorn. De är faun va di
kan di amerikaunske. Sen tog vi en
obligatorisk rundtur och fick se en film om
hur de byggde, hur många gubbar som strök
med osv... Sen åkte vi 500 nånting fot ner i
dammen och kolla på generatorerna, de var
fina, glänsande och hade en amerikansk
flagga hängande över sig ifall man missat
att man var i USA.
Tanken var att vi skulle hinna med att se
Grand Canyon också så strax innan 5 åkte vi
ytterligare österut. Finns inte en pinal så
långt ögat kan se... Raka vägar, lite berg,
nån buske här och där och en bergsget, tills
man börjar skymta små vita saker mitt ute i
spenaten... Inte fan kunde vi se vad det var
för de var ju alldeles för långt bort men vi
kom så klart närmre och fann att detta var
hillbilly –bostäder... Enstöringar (får man
förmoda) om tar sin truck och sitt mobile
home och kör tills det tar stopp. I detta
läget väntade man bara på att se nån skallig
gubbe i hängslebyxor med bara ett hängsle
knäppt och spelandes på en banjo. -Hoppas
inte bilen pajar, var första tanken... Vi
kör och kör och fler hillbillyhus ser vi och
en skog av Joshua tree. Vi kommer fram till
en korsning där vi ska svänga och inser att
det är 3 mils grusväg till Grand Canyon
West... Hoppar ur, plåtar lite och skiter i
Grand Canyon, finns ju bilder på Internet!
Vi kollar när alla charterhelikoptrar åker
hem, ca 11 st, och gör det samma.
Väl tillbaka i Vegas har vi ytterligare nån
timme tills vi måste vara på flygplatsen så
vi kör raggarrundan helt enkelt... Vi lämnar
Vegas med sitt bling-bling, pling plong och
neon och stoppar de sista småsedlarna i
spelautomaterna på flyplatsen (ja de finns
där också, de hade funnits på skithusen
också bara det hade varit plats för dem). Z
kammar in $60 på spelad $5. Planerad ankomst
i Miami: 07:40.
 
 
 
 
26 September
Vi anländer i tid och får en smocka av
värmen när vi kliver ur terminalen. Även
denna gången är bagaget med och vi tar en
taxi mot Miami Beach och checkar in. Slänger
in väskorna och går ner på Johnny Rocket för
frukost. Bagel, cream cheese, toast,
yoghurt, kaffe, juice. Efter ha sovit för
lite på planet (3tim 50min flygning) och med
lite tidskillnad (3tim) så var det dags att
kolla om sängarna gick att sova i och tänka
sig, det gjorde de! Jag vaknar på kvällen
vid 17 snåret medans Z trippade ut efter
lunch och fick i sig mat och knatade på
stranden, jävla hurtbulle... Nåja, NÅGOT
hungrig efter inte ätigt mer än en bagel
till frukost så beger vi oss till T.G.I och
käkar nån kyckling med grönsaker och dricker
ett gäng bira. Efter att ha ätigt, druckigt
och blivit attackerad av en groda så gick vi
mot Cleavelander, ett utomhushak längre ner
på Ocean Drive. Några bira och några tequila
och det var dags att gå till Mango. Mango är
ett salsa ställe med massor av flickor som
skulle blivit förkylda om de inte bodde där
det är över 30 grader varmt. Några bira till
och secondhandrök från 400 jointar och jag
är kardinaltrött och rätt slirig. Z håller
än en gång fanan högt och stannar ett tag
till.
27 September
28 September
29
September
30 September
1 Oktober
| |